Låga prestationer i matematik – störning eller normal variation?

Låga prestationer i matematik – störning eller normal variation?

Vanligen har man i skolan diagnostiserat elever för att kunna avgöra vilken hjälp eleven behöver. Därmed har man lagt ett medicinskt perspektiv på den pedagogiska verksamheten. Det finns dock stöd i forskningen att de flesta elever med låga prestationer i matematik faller inom ramen för en normal variation. Att prestera lågt i matematik kan inte betraktas som onormalt eller sjukligt. Det är i första hand ett pedagogiskt problem om en elev har en långsam räkneutveckling.

En mindre del av eleverna kan ha en störning som innebär att deras låga prestationer kan ha biologiska orsaker. Ibland används termen dyskalkyli som beteckning för en sådan störning. Med dyskalkyli menas då en biologiskt influerad avvikelse som kännetecknas av svårigheter att lära och tillämpa matematik. Det finns dock ingen enighet bland forskare gällande definition eller orsaker till dyskalkyli. De kan inte heller enas om hur vanligt det är.

Både svensk och internationell forskning redovisar olika förklaringar till uppkomsten av låga prestationer i matematik. Begränsningar i arbetsminnets kapacitet kan orsaka inlärnings- svårigheter i matematik. Matematikängslan, dvs känslor av oro inför ämnet, kan leda till att elever kan hamna i en situation med ständigt låga prestationer. Brister i undervisningen kan vara en starkt bidragande orsak till problem med matematiken. Sociokulturella faktorer, exempelvis föräldrarnas utbildning och kulturella kapital får allt större betydelse för elevernas resultat i skolan.

Därför är det viktigt att möta elever med låga prestationer i matematik i första hand med pedagogiska åtgärder. Att möta varje elev på sin egen nivå är nödvändigt för att kunna hjälpa eleven att utöka det matematiska kunnandet. Dessa elever ska kunna utvecklas efter sin egen förmåga. Det saknas tyvärr evidens för metoder som används i arbetet med elever som har låga prestationer i matematik. Det är i en framtid viktigt att den empiriska utbildningsvetenskapliga forskningen får en mer framträdande roll än som hittills varit fallet i denna diskussion om orsakerna till svårigheterna och hur skolan kan hjälpa elever som har särskilda utbildningsbehov i matematik.

Läs även Ingemars artikel om låga prestationer i matematik, Special and Specific Educational Needs in School Mathematics, publicerad i CURSIV nr 18, 2016 (Danish School of Education).

 

.

 

 

.

 

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *