Hur hjälper vi elever med låga prestationer i matematik?

Vi introducerar en ny kurs om elever med låga prestationer i matematik.

Ingemar redovisar delar av sin forskning kring förklaringar till låga prestationer till matematiksvårigheter.

Denna kurs tar först upp förklaringar och orsaker till låga prestationer i matematik främst ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. Den andra halvan av kursen fokuserar på olika förslag till åtgärder, främst en förändrad undervisningsmetodik som ger effekt för dessa elever.

BAKGRUND

Elever som inte når nivån godkänd i ämnet matematik kan anses ha ett särskilt undervisningsbehov i ämnet. Att vissa elever har en långsam räkneutveckling är i första hand ett pedagogiskt och inte ett medicinskt problem. Nu är det dags för pedagogerna att ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv bidra med lösningar. En skola för alla elever innebär att skolmatematiken också fungerar för dem som lär långsamt.

Min kommande avhandling har titeln Dyskalkyli eller naturlig variation – en studie av elever med låga prestationer i matematik. Jag försöker här att kartlägga elevernas och lärarnas egna förklaringar till varför det blir svårigheter i ämnet. Min egen tidigare forskning har visat att elevernas sociala nätverk och omgivning ofta ligger bakom de problem som orsakat deras låga resultat i matematik.

I denna utbildning kommer jag att använda en populärvetenskaplig version av min avhandling, skriven så att den vänder sig till aktiva pedagoger och med ett tillägg som innehåller metodik hur vi kan förändra undervisningen och arbeta med åtgärder för elever med låga prestationer i matematik som ger effekt.

PROGRAMINNEHÅLL

  1. Elever med låga prestationer i matematik
  • Matematikresultat i Sverige och faktorer som påverkar skolresultaten
  • Elever med matematiksvårigheter – skolans största problem?
  • Lärandet som en social process – elevernas sociala nätve
  1. Olika förklaringsmodeller till låga prestationer enligt svensk och internationell    

       forsknin

  1. Förklaringar ur ett elev- och lärarperspektiv – resultat

          av en studie med elev- och lärarintervjuer

  1. Åtgärder: Hur ska vi undervisa för att hjälpa eleverna maximalt?
  • Skolans organisation och arbete – hur förhåller vi oss till den oroliga arbetsmiljön?
  • Matematiken i framtiden – nya aspekter på matematikdidaktiken
  • Färdighetsträning och kognitiv träning
  • Att arbeta med motivation, lust och beröm – mattecoaching
  • Åtgärder mot matematikängslan – hur vi ska undervisa för att förebygga Math Anxiety.
  • Det matematiska landskapet – variation av det skolmatematiska innehållet – samverkan mellan stadierna
  • Arbetsminnesträning
  • Stimulering av elevernas läsutveckling
  • Formativ bedömning – en effektiv metod för att höja matematikresultaten
  • Att göra matematiken rolig – stimulerande arbetssätt med intressant stoff
  1. Inkluderingstanken – hinder eller möjligheter?

 

DISPOSITION AV UTBILDNINGSDAGEN (kan även genomföras som halvdagsprogram)

Förmiddagen  Föreläsning om momenten 1 – 3 med diskussionsövningar

Eftermiddagen: Hur kan vi fastställa elevernas kunskapsnivå? Genomgång av Utbildningsglädjes digitala matematiktester

Presentation av åtgärdsförslagen i moment 4-5 samt workshop med framtagande av olika slag av åtgärdsmodeller

 

Välkommen till Utbildningsglädje!

 Utbildningsglädjes vision är att förändra människors liv med inspirerande kunskap.

Utbildningsglädje drivs av Lizelott Löwendahl och Ingemar Karlsson. Vi erbjuder kurser, utbildningsdagar och föreläsningar för pedagogisk personal inom förskola, grundskola och gymnasium över hela Sverige. Vi är specialiserade på matematikdidaktik med fördjupning på elever med låga prestationer i matematik.

 

Låga prestationer i matematik – störning eller normal variation?

Låga prestationer i matematik – störning eller normal variation?

Vanligen har man i skolan diagnostiserat elever för att kunna avgöra vilken hjälp eleven behöver. Därmed har man lagt ett medicinskt perspektiv på den pedagogiska verksamheten. Det finns dock stöd i forskningen att de flesta elever med låga prestationer i matematik faller inom ramen för en normal variation. Att prestera lågt i matematik kan inte betraktas som onormalt eller sjukligt. Det är i första hand ett pedagogiskt problem om en elev har en långsam räkneutveckling.

En mindre del av eleverna kan ha en störning som innebär att deras låga prestationer kan ha biologiska orsaker. Ibland används termen dyskalkyli som beteckning för en sådan störning. Med dyskalkyli menas då en biologiskt influerad avvikelse som kännetecknas av svårigheter att lära och tillämpa matematik. Det finns dock ingen enighet bland forskare gällande definition eller orsaker till dyskalkyli. De kan inte heller enas om hur vanligt det är.

Både svensk och internationell forskning redovisar olika förklaringar till uppkomsten av låga prestationer i matematik. Begränsningar i arbetsminnets kapacitet kan orsaka inlärnings- svårigheter i matematik. Matematikängslan, dvs känslor av oro inför ämnet, kan leda till att elever kan hamna i en situation med ständigt låga prestationer. Brister i undervisningen kan vara en starkt bidragande orsak till problem med matematiken. Sociokulturella faktorer, exempelvis föräldrarnas utbildning och kulturella kapital får allt större betydelse för elevernas resultat i skolan.

Därför är det viktigt att möta elever med låga prestationer i matematik i första hand med pedagogiska åtgärder. Att möta varje elev på sin egen nivå är nödvändigt för att kunna hjälpa eleven att utöka det matematiska kunnandet. Dessa elever ska kunna utvecklas efter sin egen förmåga. Det saknas tyvärr evidens för metoder som används i arbetet med elever som har låga prestationer i matematik. Det är i en framtid viktigt att den empiriska utbildningsvetenskapliga forskningen får en mer framträdande roll än som hittills varit fallet i denna diskussion om orsakerna till svårigheterna och hur skolan kan hjälpa elever som har särskilda utbildningsbehov i matematik.

Läs även Ingemars artikel om låga prestationer i matematik, Special and Specific Educational Needs in School Mathematics, publicerad i CURSIV nr 18, 2016 (Danish School of Education).

 

.

 

 

.

 

.

Ny utbildning för folkhögskolepedagoger

Ledande lärare – nu även för folkhögskolepedagoger!

Utbildningsglädje arrangerar nu sin populära tvådagarskurs i ledarskap även för folkhögskolepedagoger samt skolledare.

Jönköping, tisdag 17 maj – onsdag 18 maj 2016

Anmäl snabbt och få 1000 kr rabatt/deltagare, se inbjudan!

Välkommen att ta kontakt med oss på Utbildningsglädje för mer information och anmälan/bokning!